Hur var det förr, då för länge sen, då årtalet skrevs 8xx? På den tiden som vi idag kallar vikingatiden. Hur var det att vara en vanlig dräng eller piga? Vilka villkor levde trälarna under? Vet vi egentligen något om hur det var på den tiden i kojor och stugor, då ännu inget fanns som kallades Sverige. Den tid vars kungar regerade över en region, ett landskap och ibland över flera riken. De kungar som vi idag kallar sagokungar då vi bara har sägner från den tiden. Inga inhemska skrivna källor och få utländska, vilka vi väljer att kalla sagor.
För varje ny utgrävning, oftast föranledd av ännu en exploatering i det moderna samhällets tjänst, ökar vårt kunnande med de arkeologiska fynd som samlas in. Vår syn på den tiden ändras i steg, då vi tvingas inse att yngre järnålderns folk och samhälle var långt mycket mer utvecklat än vad många hållit för sant fram tills nu. Fynden visar på förstklassigt hantverk, fjärran handelsutbyte och tidigare okända maktcentra. Det länge omtalade Birka krymper i ljuset av Uppåkra invid Lund, medan Herrebro, Borg, Ringstad med Pryssgården runt Norrköping ännu inte fått sin rätta historiska profil i brist på heltäckande utgrävningar. Även där ökar insikten om trakten som ett maktcentra med många borgar och säten runt den fiskrika Strömmen vars fångster ledde till flera konflikter. Detta långt innan Norrköping stad fått sitt namn.
Med allt detta som grund låt oss släppa loss fantasin. Istället för att ifrågasätta sägner och sagor tar vi dem som grund för en berättelse om hur det var då på 800-talet att vara dräng eller piga, träl eller ledungskrigare. Vi låter kungen bli en perifer figur som råder och styr genom sin bryte. Den yttersta makten sitter dock hos tinget som i nästa rådslag kan avsätta en misshaglig kung. Alla fruktar de völvan, sejderskan som har direkt kontakt med gudarna och förmedlar deras vilja och beslut. Asatron är förhärskande men vitekrist har gjort sin entré söder om Östersjön. Många nordbor har redan kommit i kontakt med läran utan att anamma den, vilket dock flera av de söderut tillfångatagna trälarna gjort.
I min nästa bok möter du bryten Vidar och hans fru Disa då de efter bästa förstånd styr och ställer på Ringstaholm, en ö i Strömmen invid Fiskeby (Motala ström) där sjön Glans flöde går in i forsarna ner mot Bråviken. Det östgötska riket styrs av kung Erik, en lydkung till storkung Sigurd Ring som har sitt säte i Mälardalen svearnas rike. Då kung Erik oftast befinner sig på resa för att upprätthålla relationer och intressen är det bryten som går in i hans ställe. Att som träl befordras till bryte innebär ett stort steg i många avseenden, som till exempel makt, men även en källa till att återkommande utmanas och ifrågasättas. Om völvans planer tycks obegripliga är det lättare att se vart den nyanlände munken strävar.
Boksläpp preliminärt planerat till mitten år 2024.
